En tradgard utan vindskydd ar som ett rum utan vaggar — vackert att se pa men svart att vistas i nar vinden tar tag. Oavsett om du har en oppen uteplats, en altandack eller en stor tradgard sa kan ett vindskydd i tra forvandla utemiljon fran en plats du bara tittar pa till en plats du faktiskt anvander. I den har guiden gar vi igenom olika typer av vindskydd for tradgarden, vilka traslag som passar bast, designideer och hur du bygger ditt eget vindskydd steg for steg.
Varfor vindskydd i tradgarden gor skillnad
Sverige har i genomsnitt 170 dagar per ar med vindhastigheter over 5 m/s. Det innebar att utan nagot vindskydd ar det svart att njuta av uteplatsen under stora delar av aret. Ett valdimensionerat vindskydd i tra kan reducera vindhastigheten med upp till 50-70 procent pa laesidan, vilket gor enorm skillnad for komforten.
Forutom vindskyddet i sig far du aven:
- Okad integritet — skydd mot insyn fran grannar och forbipasserande
- Langre utesasong — borja anvanda uteplatsen redan i mars och forsatt in i november
- Estetiskt lyft — ett snyggt vindskydd i tra hojer helhetsintrycket av tradgarden
- Okat fastighetsvarde — en genomtankt utemiljo ar en investering
Tre typer av vindskydd for tradgarden
1. Fristaende vindskydd i tra
Ett fristaende vindskydd star pa egna stolpar och behover ingen befintlig vagg att fasta i. Det ar det vanligaste alternativet for tradgardar och uteplatser som ligger fritt. Konstruktionen bestar vanligtvis av tryckimpregnerade stolpar (minst 95x95 mm) som gjuts ner i marken eller monteras med markankare, med horisontella eller vertikala brader emellan.
Fordelar med fristaende vindskydd:
- Kan placeras var som helst i tradgarden
- Enklare att anpassa hojd och langd
- Fungerar aven som rumsavdelare i storre tradgardar
- Kan kombineras med spalje for klattervaxter
2. Vaggmonterat vindskydd
Om du har en husvagg, ett garage eller ett forrad i narheten av uteplatsen kan ett vaggmonterat vindskydd vara det smidigaste alternativet. Vindskyddet fastas direkt i den befintliga konstruktionen, vilket ger en stabil losning med mindre materialatgang. Den har typen passar sarskilt bra for altaner och uteplatser som grander till huset.
3. Levande vindskydd
Ett levande vindskydd kombinerar vaxter med en tradkonstruktion. Grundtanken ar att bygga en spalje eller ett gallerverk i tra som klattervaxter sedan vaxer pa. Populara val ar kaprifol, klematis, murgona och humle. Det tar langre tid innan ett levande vindskydd ger fullt skydd (1-3 sasonger), men resultatet ar bade vackert och naturligt.
Tips for levande vindskydd:
- Valj snabbvaxande arter om du vill ha resultat forsta aret
- Kombinera med en tatare nederdel i tra for omedelbart vindskydd
- Planera for skotsel — klattervaxter behover beskaring och stod
Ratt traslag for ditt vindskydd
Valet av tra paverkar bade utseende, hallbarhet och pris. Har ar de tre vanligaste alternativen for vindskydd utomhus.
Tryckimpregnerat tra
Det mest prisvarda och vanligaste valet for vindskydd i tra. Tryckimpregnerat tra har behandlats med skyddsmedel som gor det motstandskraftigt mot rotsvanpar och insekter. Det ar ett utmarkt val om du planerar att malorsbehandla vindskyddet, eftersom den grona nyansen forsvinner under ytbehandlingen.
- Hallbarhet: 20-30 ar med regelbunden skotsel
- Prisniav: Lagst av de tre alternativen
- Skotsel: Behover oljas eller malas vart 2-3 ar
Lark (larktrad)
Lark ar ett nordiskt barrtra med naturligt hog motstandskraft mot fukt och rota. Det har en varm, guldbrun nyans som med tiden gradvis overgav till en silvergraa patina om det lamnas obehandlat. Manga valjer lark just for den har naturliga algrandringen.
- Hallbarhet: 25-40 ar
- Prisniva: Medel till hog
- Skotsel: Kan lamnas obehandlat eller oljas for att behalla fargnyansen
Ceder (western red cedar)
Ceder ar det mest exklusiva alternativet med en fantastisk doft och naturlig motstandskraft mot rota, insekter och fukt. Traslaget ar latt att arbeta med och har en varm, rodbrun farg. Det ar populart i moderna tradgardsdesigner dar man vill ha ett lyxigare uttryck.
- Hallbarhet: 30-50 ar
- Prisniva: Hogst av de tre alternativen
- Skotsel: Kan lamnas obehandlat eller behandlas med cederolja
Designideer for vindskydd i tradgarden
Horisontella brader med mellanrum
Det mest populara utseendet just nu. Horisontella brader med jamna mellanrum (15-25 mm) ger ett modernt, stilrent uttryck samtidigt som de slapper igenom lite ljus och luft. Den har designen fungerar utmarkt bade i moderna och klassiska tradgardar.
Vertikala brader med varierande bredd
Genom att blanda brader i olika bredder (exempelvis 45 mm och 95 mm) skapar du ett mer dynamiskt uttryck. Det har ar ett bra val om du vill att vindskyddet ska kanna som en del av tradgarden snarare an en vagg.
Kombination med glas eller plexiglas
For maximal vindskyddseffekt utan att stanga ute ljus kan du kombinera tra med haerdat glas eller plexiglas. Den nedre delen kan vara i tra for integritet medan den ovre delen i glas slapper igenom dagsljus.
Integrera med sittbankar eller blomlador
Ett smart designgrepp ar att bygga in sittbankar eller blomlador i vindskyddets bas. Det ger en mer integrerad kansla och utnyttjar ytan effektivt.
Placering for maximal effekt
Var du placerar vindskyddet ar minst lika viktigt som hur du bygger det. Har ar nagra riktlinjer:
- Analysera vindriktningen — I Sverige kommer den dominerade vinden fran sydvast till vast. Placera vindskyddet sa att det blockerar den vanligaste vindriktningen for just din tomt.
- 45 graders vinkel — Ett vindskydd som star i 45 graders vinkel mot den dominerande vindriktningen ger ofta battre skydd an ett som star rakt mot vinden, eftersom det leder bort vinden istallet for att skapa turbulens.
- Hojd och langd — Ett vindskydd ger skydd pa laesidan motsvarande 5-10 ganger sin hojd. Ett 1,8 meter hogt vindskydd skyddar alltsa 9-18 meter pa laesidan.
- Semipermeabelt ar battre an tatt — Ett vindskydd med 20-30 procent oppning (mellanrum mellan brader) ger jamnt, behagligt skydd. Ett helt tatt vindskydd skapar turbulens pa laesidan som kan kanna varre an sjalva vinden.
Steg-for-steg: Bygg ditt eget vindskydd i tra
Har ar en oversiktlig guide for ett fristaende vindskydd. For en mer detaljerad genomgang med materiallistor och monteringsanvisningar, las var kompletta bygguide for vindskydd.
Material du behover
- Stolpar: tryckimpregnerat tra 95x95 mm (langd beroende pa onskat vindskydd)
- Reglar: 45x95 mm for horisontella lov
- Brader: 22x120 mm eller 28x120 mm
- Markankare eller betong for nedgjutning
- Rostfria skruvar (minst A2-kvalitet)
- Vattenpass, matt, borr och skruvdragare
Steg 1: Markera och grav
Markera var stolparna ska sta med 120-150 cm mellanrum. Grav hol som ar minst 50 cm djupa (under tjalgransen ar idealt) eller anvand markankare.
Steg 2: Res stolparna
Gjut ner stolparna i betong eller montera dem i markankare. Anvand vattenpass for att sakerstalla att de star lodrata. Lat betongen hardna i minst 24 timmar.
Steg 3: Montera lovreglar
Skruva fast horisontella reglar (45x95 mm) overst och nederst pa stolparna. Dessa fungerar som faste for braderna.
Steg 4: Montera braderna
Skruva fast braderna pa lovreglarna med jamna mellanrum. Anvand en distansbricka eller entrabit for att fa jamna mellanrum.
Steg 5: Ytbehandling
Behandla vindskyddet med lasyr, olja eller farg beroende pa traslag och onskat utseende. Applicera tva lager for basta resultat.
Vad kostar ett vindskydd i tra?
Priset varierar beroende pa storlek, traslag och design. Som riktlinje kan du rakna med foljande for ett vindskydd pa cirka 3 meter langd och 1,8 meter hojd:
- Tryckimpregnerat tra: 3 000-5 000 kr i material
- Lark: 5 000-8 000 kr i material
- Ceder: 8 000-12 000 kr i material
Vill du ha hjalp med bygget? Vi pa Staketmastaren bygger vindskydd i tra over hela Stockholmsomradet. Ring oss pa 072 278 20 41 eller mejla totalbyggarna@gmail.com for en kostnadsfri konsultation. Var timtaxa ar 500 kr/h.
Vanliga fragor om vindskydd i tradgarden
Behover jag bygglov for ett vindskydd i tradgarden?
I de flesta fall behover du inte bygglov for ett vindskydd som ar under 1,8 meter hogt och som placeras minst 4,5 meter fran tomtgransen. Om vindskyddet placeras narmare tomtgransen behovs grannens medgivande. Kontrollera alltid med din kommun for lokala regler.
Vilket traslag haller langst for ett vindskydd utomhus?
Ceder (western red cedar) har langst naturlig livslangd pa 30-50 ar utan behandling. Lark haller 25-40 ar och tryckimpregnerat tra 20-30 ar. Med regelbunden skotsel och ytbehandling kan livslangden forlangas vasentligt for samtliga traslag.
Hur hogt bor ett vindskydd vara for att ge bra skydd?
For en uteplats rekommenderas en hojd pa 1,6-1,8 meter. Det ger effektivt vindskydd nar du sitter ner utan att kanna instangt. Om du vill ha skydd aven nar du star ar 2,0-2,2 meter lamligare, men da kan bygglov kravas.
Kan jag bygga vindskydd i tra pa en sluttande tomt?
Ja, men det kraver lite extra planering. Du kan antingen trappa ner vindskyddet i sektioner som foljer lutningen eller anvanda langre stolpar i den lagre andens och kapa ovankanten i en jamn linje. Trappade sektioner ger ofta det snyggaste resultatet.
Letar du efter professionell hjalp med ditt vindskydd? Las mer om vara vindskyddstjanster eller kontakta oss direkt pa 072 278 20 41 och totalbyggarna@gmail.com. Vi hjalper dig fran planering till fardig konstruktion.