Bygga staket själv – Komplett guide steg för steg 2025
← Tillbaka till bloggen

Bygga staket själv – Komplett guide steg för steg 2025

Komplett guide för att bygga staket själv. Steg-för-steg instruktioner, verktyg, material, bygglov, kostnader och tips för perfekt resultat.

staketbygga staketgör det självträdgårdbygglov

Att bygga staket själv är ett av de mest tillfredsställande och prisvärt projekt du kan ta dig an i trädgården. Med rätt planering, verktyg och kunskap kan du skapa ett vackert och hållbart staket som inte bara markerar gränser utan också ökar fastighetens värde och ger dig den integritet du söker. I den här kompletta guiden går vi igenom varje steg i processen – från förberedelser och materialval till praktisk montering och efterbehandling. Oavsett om du är en erfaren hemmafixare eller tar dig an ditt första staketprojekt, hjälper vi dig att lyckas med ett professionellt resultat.

Förberedelser innan du börjar bygga staket

Innan du tar spaden i hand är noggrann planering A och O för ett lyckat staketprojekt. Ett välplanerat projekt sparar både tid, pengar och frustration längre fram.

Mät och planera noggrant: Börja med att mäta exakt var staketet ska monteras. Använd måttband och sätt ut pinnar eller markeringsfärg längs hela sträckan. Tänk på att placera staketet antingen på tomtgränsen (vilket kräver grannesamtycke) eller en bit in på din egen tomt. Mät avståndet från hörnen och säkerställ att du håller dig till raka linjer – en lasermätare eller ett långt snöre kan vara till stor hjälp för att få raka sträckor.

Kontrollera bygglovskrav: I Sverige kan du bygga staket upp till 110 cm högt utan bygglov, förutsatt att det placeras minst 4,5 meter från gatan. För högre staket – vilket ofta är önskvärt för maximal integritet – krävs bygglovsansökan hos kommunen. Processen tar vanligtvis 4-10 veckor och kostar mellan 2 000-5 000 kr. Kontrollera även om din fastighet ligger i ett område med detaljplan som kan ha specifika regler om stakets utseende, färg eller material. Läs mer i vår guide om bygglov för staket.

Prata med grannarna: Även om du inte juridiskt behöver grannesamtycke är det alltid klokt att informera dem om ditt projekt. Ett staket påverkar deras insyn och kan även skapa skugga på deras tomt. Genom öppen kommunikation i förväg undviker du potentiella konflikter, och kanske kan ni till och med dela på kostnaderna om staketet gynnar båda parter.

Samla verktyg och material: Du behöver grundläggande verktyg som spade eller jordborr för stolphål, vattenpass (helst både ett kort och ett långt), måttband, skruvdragare eller batteridriven borrmaskin, hammare, såg (hand- eller motorsåg), en snickarvink för räta vinklar, och eventuellt en lina eller snöre för att hålla räta linjer. Material som behövs inkluderar stolpar (vanligtvis 100x100 mm tryckimpregnerat trä), staketsektion eller plankor, betong för fundamenten, skruvar eller spik, och eventuellt stolpskor om du monterar på betongplatta.

Material för staketbygge

Välj rätt material för ditt staket

Materialvalet är avgörande för staketets utseende, hållbarhet och underhållsbehov. Olika material har sina unika för- och nackdelar som påverkar både initial kostnad och långsiktig ekonomi. För en djupare genomgång av olika stakettyper och deras egenskaper, läs vår guide om staket till trädgården.

Tryckimpregnerat trä är det populäraste och mest prisvärda alternativet i Sverige. Det har behandlats kemiskt för att motstå röta, svamp och insekter, vilket ger en förväntad livslängd på 15-25 år. Tryckimpregnerat trä är relativt lätt att jobba med, kan målas eller behandlas med träolja, och passar in i de flesta trädgårdsmiljöer. Nackdelen är att det kräver underhåll var 3-5 år med ommålning eller oljning för att bevara skyddet och utseendet. Priset ligger på cirka 300-600 kr per löpmeter för material.

Obehandlat trä som cederträ eller lärk innehåller naturliga oljor som ger inbyggt skydd mot röta. Dessa träslag kan användas obehandlade och kommer med tiden utveckla en vacker silvergråaktig patina. De är betydligt dyrare i inköp (ofta dubbla priset jämfört med tryckimpregnerat) men kräver inget underhåll om du accepterar den naturliga färgförändringen. Cederträ har dessutom en behaglig doft och naturligt insektsavvisande egenskaper.

Kompositmaterial tillverkas av återvunnen plast och träfibrer och har blivit ett alltmer populärt alternativ för den som söker en helt underhållsfri lösning. Komposit ruttnar inte, behöver aldrig målas eller behandlas och behåller sin färg år efter år. Materialkostnaden är högre (1 200-2 000 kr/m), men eftersom du slipper allt framtida underhåll kan det vara mer ekonomiskt över tid. Komposit är också miljövänligt då det ofta tillverkas av återvunnet material.

Metall som aluminium eller pulverlackerat stål är extremt hållbart med en livslängd på 30-50 år eller mer. Dessa material är nästan helt underhållsfria och passar perfekt för moderna, minimalistiska trädgårdsdesigner. Nackdelen är den högre kostnaden (från 1 500 kr/m uppåt) och att de kan kännas mer industriella än träalternativ.

För den här guiden fokuserar vi främst på trästaket med tryckimpregnerade stolpar och sektioner, då det är det vanligaste valet för DIY-projekt i Sverige.

Steg 1: Planering och uppmärkning

Med verktyg och material på plats är det dags att börja det praktiska arbetet. Det första steget är att exakt markera var varje stolpe ska stå.

Bestäm stolpavstånd: Standardavståndet mellan stolpar är vanligtvis 200-250 cm (2-2,5 meter). Detta avstånd ger god stabilitet och passar de flesta färdiga staketsektioner som säljs i bygghandeln. Om du bygger på kuperad eller blåsig mark kan kortare avstånd (180-200 cm) ge bättre stabilitet.

Markera stolppositioner: Börja vid ett hörn eller fast punkt (t.ex. husvägg eller grind). Mät ut exakt var första stolpen ska stå och markera med en pinne. Fortsätt sedan längs hela sträckan med ditt valda stolpavstånd. Använd ett långt snöre spänt mellan start- och slutpunkt för att säkerställa att alla stolpar hamnar på en rak linje. Kontrollera att avstånden stämmer noggrant – en centimeter fel på varje stolpe kan summeras till betydande avvikelser på längre sträckor.

Hantera lutningar och hörn: Om marken lutar behöver du besluta om staketet ska följa marklutningen (trappstegsmodell där varje sektion är horisontell men på olika höjd) eller om det ska vara helt horisontellt med varierande avstånd till marken. För hörn behöver du planera hur stolparna ska placeras – vanligtvis sätts en hörnstolpe där de två staketlinjerna möts.

Kontrollera underlaget: Använd en spade eller pinne för att känna av marken på varje stolpposition. Om du stöter på stora stenar eller hälleberg kan du behöva justera stolppositionerna något eller förbereda dig på mer grävarbete.

Steg 2: Stolpar och fundament – grunden för ett stabilt staket

Staketets stabilitet och livslängd är direkt beroende av hur väl stolparna är förankrade. Det här steget är det viktigaste och mest arbetskrävande, men skynda inte – ordentliga fundament är helt avgörande.

Olika fundamenttyper för staket

Gräv stolphål: Varje stolphål ska vara cirka 50-60 cm djupt (minst 40 cm under frostgränsen för att undvika tjällyftning) och cirka 25-30 cm i diameter. Använd en spade, posthole digger (en speciell grävspad för stolphål) eller hyra en jordborr om du har många stolpar att sätta. Gräv rakt ner och försök hålla hålen så vertikala som möjligt.

Förbered stolparna: Mät och markera hur djupt varje stolpe ska sättas – vanligtvis 50-60 cm ner i marken för stolpar som ska vara 150-180 cm höga ovan mark. Skär stolparna till rätt längd om nödvändigt. För extra skydd kan du behandla stolparnas nedre del (den som ska ner i jorden) med extra träskyddsolja eller tjära, även om tryckimpregnerat trä redan har skydd.

Sätt stolparna med betong: Placera första stolpen i hålet och lägg 5-10 cm grus i botten för dränering. Använd ett vattenpass för att säkerställa att stolpen står helt vertikalt – kontrollera i både längdriktning och tvärriktning. Be gärna någon hålla stolpen medan du justerar, eller använd temporära stöd av brädor fastspikade i rätt vinkel. När stolpen står perfekt rakt, blanda betong enligt anvisningar på påsen (vanligtvis torrblandad betong som blandas med vatten) och häll runt stolpen i hålet. Fyll upp till cirka 5 cm under marknivå. Använd en pinne för att stöta betongen och få bort luftbubblor. Kontrollera återigen att stolpen står rakt innan betongen stelnar.

Alternativ: stolpskor på betongplatta: Om du monterar staketet på en befintlig betongplatta eller trädäck används istället stolpskor. Borra fästhål i betongen, sätt expansionsplugg och skruva fast stolpskorna. Sätt sedan in stolparna i skorna och skruva fast. Denna metod är snabbare men ger något lägre stabilitet än nedgrävda stolpar med betong.

Låt betongen härda: Betong behöver cirka 24-48 timmar för att härda ordentligt, beroende på temperatur och väder. Vänta minst ett dygn innan du fortsätter med att montera staketsektioner. Under denna tid kan du sätta resterande stolpar med samma metod.

Steg 3: Montering av staketsektioner

När alla stolpar står stadigt och betongen har härdat är det dags för det mest synliga och belönande steget – att hänga upp staketsektioner eller montera plankor.

Installation av staket med vattenpass

Färdiga staketsektioner: Om du använder färdiga sektioner från bygghandel är monteringen relativt enkel. Placera sektionen mellan två stolpar och använd ett vattenpass för att säkerställa att den hänger horisontellt. Markera var fästena ska sitta på stolparna – vanligtvis används två fästpunkter per sida (en upptill och en nertill). Borra försiktigt förhål för att undvika att träet spricker, och skruva sedan fast sektionen med rostfria eller galvaniserade skruvar. Rostfria skruvar är att föredra för lång hållbarhet. Använd minst två skruvar per fästpunkt för god stabilitet.

Bygga från plankor: Om du bygger staketet från enskilda plankor får du mer flexibilitet i design och kan anpassa exakt efter din smak. Börja med att skruva fast två horisontella ribbor (rammens bärare, ofta kallade “slåar”) mellan stolparna – en cirka 20-30 cm från toppen och en lika långt från botten. Dessa ribbor, ofta 45x70 mm eller 45x95 mm, fungerar som fästen för de vertikala plankorna. När slåarna är på plats, börja fästa de vertikala plankorna. Använd en avståndsmall (t.ex. en 1 cm bred träbit) för att hålla jämna glipor mellan plankorna om du vill ha luftigare utseende, eller sätt dem tätt intill varandra för maximal integritet. Kontrollera med vattenpass att plankorna är vertikala och att ovankanten bildar en jämn linje.

Hörn och avslutningar: Vid hörn kan du antingen låta staketen mötas i 90 graders vinkel med en gemensam hörnstolpe, eller använda två separata stolpar placerade vinkelrätt. För snyggare avslutning kan du sätta stolphättor ovanpå varje stolpe – dessa skyddar träets ändkorn mot väta och ger ett mer färdigt intryck.

Grindar och öppningar: Om staketet ska ha en grind, lämna lämpligt utrymme (vanligtvis 90-120 cm för gånggrind, 300 cm för bilgrind). Grindstolpar behöver extra stabila fundament då de utsätts för mer belastning. Följ grindens monteringsanvisningar noggrant – många grindar kräver en viss lutning på stolparna för att öppnas och stängas smidigt.

Steg 4: Efterbehandling och underhåll

När staketet är monterat är det viktigt att ge det rätt efterbehandling för att maximera livslängden och behålla det vackra utseendet.

Lasyr, olja eller färg: Tryckimpregnerat trä kommer ofta med en grågrön kulör från behandlingen. Många föredrar att ge staketet en egen färg eller träskydd. Träolja ger en naturlig finish som framhäver träets struktur och är lätt att applicera. Träfärg ger bättre täckning och skydd men kräver mer noggrann applicering. Lasyr är en kompromiss som ger färg samtidigt som trästrukturen syns igenom. Vänta gärna några veckor efter montering innan du målar, så att träet hinner torka ordentligt, och välj en torr period med temperaturer över 10 grader.

Rengöring och ombehandling: Även med bästa behandling behöver trästaket underhållas med jämna mellanrum. Beroende på väder och exponering behöver staketet tvättas och ombehandlas var 3-5 år. Tvätta med mjuk borste och trädgårdsslang, låt torka och applicera nytt skyddslager. Denna regelbundna uppdatering förlänger staketets livslängd avsevärt.

Färdigt staket i trädgård

Kontrollera stabilitet: Efter första vintern och tjälossningen, kontrollera att alla stolpar fortfarande står stadigt och rätt. Tjällyftning kan ibland påverka stolpar som inte grävts ner tillräckligt djupt. Dra åt lösa skruvar och justera vid behov.

Bygglov och regler för staket – vad du måste veta

Innan du bygger är det absolut nödvändigt att förstå regelverket kring staket enligt Plan- och bygglagen (PBL).

Regler för stakethöjd och bygglov

Bygglovsfria höjder: Staket upp till 110 cm högt är normalt bygglovsfritt, förutsatt att det inte står närmare än 4,5 meter från allmän plats (gata/trottoar) och inte utgör trafikhinder vid korsningar där sikt behövs. Detta gäller för de flesta villaområden.

När bygglov krävs: Om du vill bygga ett staket högre än 110 cm behöver du söka bygglov hos kommunen. Ett 180 cm högt ribbstaket för maximal integritet kräver alltså bygglovsansökan. Handläggningstiden är vanligtvis 4-10 veckor och avgiften ligger mellan 2 000-5 000 kr beroende på kommun. Ansökan görs via kommunens e-tjänst och kräver vanligtvis en situationsplan som visar var staketet ska placeras, samt beskrivning av material och utseende.

Detaljplan och områdesbestämmelser: I områden med detaljplan kan det finnas specifika krav på stakets höjd, utformning, färg eller material. Detta är vanligt i villaområden där man vill bevara en enhetlig estetik. Kontakta alltid din kommuns bygglovsavdelning för att säkerställa att ditt planerade staket följer alla regler.

Tomtgräns och grannesamtycke: Juridiskt har du rätt att bygga staket på din egen tomt utan grannesamtycke, men om du bygger exakt på tomtgränsen eller staketet påverkar grannen negativt är samråd starkt rekommenderat. Ett vänskapligt samtal innan du börjar kan spara mycket irritation och eventuella tvister senare.

Kostnader för att bygga staket själv

Att bygga staket själv kan spara mycket pengar jämfört med att anlita professionell hjälp, men det är viktigt att ha realistiska förväntningar på både material- och tidskostnader.

Materialkostnader för DIY-projekt: För ett 30 meter långt tryckimpregnerat ribbstaket (150 cm högt) med stolpar var 2,5:e meter behöver du cirka:

  • 12 stolpar (100x100 mm, 3 m långa): 4 800 kr (400 kr/st)
  • 30 meter staketsektioner eller plankor: 12 000-18 000 kr (400-600 kr/m)
  • Betong för stolparna: 1 500 kr
  • Skruvar, fästen, stolphättor: 1 000 kr
  • Färg/lasyr/olja: 1 500-2 500 kr
  • Total materialkostnad: cirka 20 800-27 800 kr

Verktygskostnader: Om du inte redan äger nödvändiga verktyg kan du behöva investera ytterligare 2 000-5 000 kr i grundläggande verktyg, eller hyra specialverktyg som jordborr (cirka 500 kr/dag).

Jämförelse med professionell montering: Att anlita ett företag som Staketmästaren för samma projekt kostar vanligtvis 35 000-50 000 kr totalt (material + arbete). Arbetskostnaden utgör alltså cirka 40-50% av totalpriset. Genom att göra jobbet själv sparar du alltså 12 000-22 000 kr, men du lägger istället ner din egen tid och arbete. För mer detaljerad kostnadsinformation, läs vår guide om hur mycket staket kostar.

Tidsinvestering: För en oerfaren person tar ett 30-meters staketprojekt vanligtvis 3-5 fulla dagar, fördelat över kanske 2-3 veckoslut (på grund av betonghjärdningstid). En erfaren hantverkare kan göra samma jobb på 1-2 dagar.

Vanliga misstag att undvika när du bygger staket

Att känna till vanliga fallgropar hjälper dig att undvika kostsamma fel och frustration:

För grunda stolphål: Det absolut vanligaste misstaget. Stolpar som inte grävs ner minst 50 cm (och under frostgränsen) kommer att påverkas av tjällyftning och kan luta eller ramla. Skippa inte detta steg även om marken är stenig – grävningen är jobbig men absolut nödvändig.

Inte använda vattenpass: Stolpar som inte står perfekt vertikalt kommer med tiden luta ännu mer, och hela staketet blir snett. Ta dig tid att kontrollera varje stolpe i både längd- och tvärriktning med vattenpass innan betongen härdar.

Dålig betongblandning: För lös betong ger dåligt fäste, för torr betong blir svår att jobba med och kan få luftfickor. Följ blandningsinstruktionerna noga.

Hoppa över förbehandling: Att inte behandla staketet direkt efter montering innebär att väder och fukt börjar påverka träet omedelbart. Även tryckimpregnerat trä mår bra av en extra oljning eller lasering.

Felaktiga mätningar: Att inte noggrant mäta och markera stolppositioner leder till sneda staket med ojämna mellanrum. Använd snöre och lång rätskiva för precision.

Glömma bygglov: Att sätta upp ett för högt staket utan bygglov kan leda till att du tvingas riva det och betala böter. Kontrollera alltid reglerna först.

Tips för bästa resultat

Arbeta i rätt väder: Undvik att montera staket i regn eller snö. Idealt är torra, milda dagar (10-20 grader) när träet kan andas och behandlingar torka ordentligt.

Investera i kvalitetsverktyg: Ett bra vattenpass, ordentlig skruvdragare med rätt bits och en skarpt såg gör arbetet betydligt enklare och ger bättre resultat.

Ta hjälp: Att ha en extra person som håller stolpar eller plankor när du skruvar gör arbetet både snabbare och mer precist.

Dokumentera med foto: Ta bilder under arbetets gång, särskilt av stolparnas placering och fundament. Detta kan vara värdefullt om du senare behöver göra reparationer eller utökningar.

Följ naturliga linjer: Om din tomt har en naturlig lutning eller följer en kurva, överväg att låta staketet följa dessa linjer istället för att tvinga fram raka linjer som kräver omfattande terrassering.

Slutsats – du kan bygga staket själv!

Att bygga staket själv är ett fullt genomförbart projekt för de flesta som är någorlunda händiga och har tålamod att följa steg-för-steg-instruktioner. Genom noggrann planering, rätt verktyg och material, samt att följa de byggtekniska grundprinciperna kan du skapa ett vackert och hållbart staket som du kommer att vara stolt över i många år framöver.

De viktigaste nycklarna till framgång är:

  • Ta dig tid med förberedelser och mätningar
  • Gräv ordentliga stolphål och använd tillräckligt med betong
  • Kontrollera ständigt med vattenpass att allt är rakt
  • Behandla träet ordentligt för lång livslängd
  • Följ bygglovsregler och kommunicera med grannar

Även om professionell hjälp garanterar ett snabbare och kanske mer perfekt resultat, ger ett DIY-staketprojekt enorm tillfredsställelse och sparar betydande kostnader. Det ger också möjlighet att skapa exakt det utseende och den kvalitet du önskar.

Känner du dig osäker eller vill du ha professionell hjälp? Kontakta Staketmästaren för en kostnadsfri offert. Vi hjälper dig med allt från rådgivning och materialval till komplett montering i Stockholmsområdet. Oavsett om du väljer att göra det själv eller anlita oss, önskar vi dig lycka till med ditt staketprojekt!

© 2025 Staketmästaren. Alla rättigheter förbehållna.
Uppdaterad: 5 oktober 2025 kl. 07:06