Staket tra -- Traslag, typer & underhallsguide
← Tillbaka till bloggen

Staket tra -- Traslag, typer & underhallsguide

Komplett guide om trastaket. Jamfor tryckimpregnerat, lark, ek och thermotra. Typer, underhall, livslangd och priser for de basta trastaketen.

staket tratrastaket typerbasta trastaketstakettra

Tra ar det sjalvklara forstavalet for staket i Sverige. Det ar naturligt, vackert och tillgangligt — och det ar ingen slump att svenska tradgardar domineras av trastaket i alla former. Men alla trastaket ar inte skapaade lika. Valet av traslag, design och ytbehandling avgor om ditt staket haller i tio ar eller femtio. I den har guiden gar vi pa djupet med trastaket: vilka traslag som ar bast, vilka typer som finns, och hur du underhaller ditt staket for maximal livslangd.

Traslag for staket — en djupgaende jamforelse

Tryckimpregnerat tra (furu)

Det vanligaste trsolaget for staket i Sverige. Furu som behandlats med tryckimpregnering (kopparbaserade medel) for att motsta roota, svamp och insekter.

Egenskaper:

  • Hallbarhetsklass 3-4 (av 5)
  • Tillgangligt overallt — finns pa varje byggvaruhus
  • Gron/brun farg nar nytt, grar med tiden
  • Kan malas, betsas eller oljas

Fordelar:

  • Lagst pris av alla alternativ
  • God tatbestandighet tack vare impregneringen
  • Latt att bearbeta (saga, borra, skruva)
  • Brett sortiment av dimensioner

Nackdelar:

  • Innehaller kemiska amnen (koppar, ibland krom)
  • Miljofragetecken vid kassering (specialavfall)
  • Spracker och vrider sig mer an hardtra
  • Behover ytbehandling for att se bra ut

Livslangd: 15-25 ar med regelbundet underhall Pris: 15-40 kr per loppmeter braada (28x120 mm)

Lark

Europisk lark ar ett nordiskt hardtra med fantastiska egenskaper for utomhusbruk. Det ar ett av fa inhemska traslag som kan anvandas utomhus utan kemisk behandling.

Egenskaper:

  • Hallbarhetsklass 3-4
  • Hogt hartsinnehall som naturligt skyddar mot fukt
  • Rodbrun farg som grar till silver om den lam nas obehandlad
  • Tatare och tyngre an furu

Fordelar:

  • Naturligt tatbestandigt utan kemikalier
  • Vackrare an tryckimpregnerat
  • Hallbarare an obehandlad furu
  • Kan lamnas obehandlat (silvergrau patina)

Nackdelar:

  • Dyrare an tryckimpregnerat
  • Hartsen kan ge flackar i borjan
  • Kan spraka vid felaktig montering
  • Inte lika tillgangligt i alla dimensioner

Livslangd: 20-30 ar Pris: 30-70 kr per loppmeter braada (28x120 mm)

Ek

Ek ar kungen bland inhemska traslag for utomhusbruk. Det har anvants i svenska konstruktioner i hundratals ar — manga medeltida kyrkor star pa ekfundament.

Egenskaper:

  • Hallbarhetsklass 2
  • Extremt tatt och starkt
  • Vacker adring som foratjupas med aren
  • Innehaller garvsyra som naturligt skyddar mot roota

Fordelar:

  • Langst livslangd av inhemska traslag
  • Otroligt vackert utseende
  • Naturligt hallbart utan behandling
  • Bliver vackrare med aren

Nackdelar:

  • Hogst pris av inhemska traslag
  • Tungt — kraver starkare infastning
  • Garvsyra kan missfarga betong och sten
  • Maste forborras — spracker annars vid skruvning

Livslangd: 30-50 ar Pris: 60-120 kr per loppmeter braada (28x120 mm)

Thermotra (varmebehandlat)

Tra som upphettas till 180-230 grader i en syrefri miljo. Processen forandrar traets cellstruktur: det blir lattare, tatligare och far en djup brunton.

Egenskaper:

  • Hallbarhetsklass 2-3 (beroende pa behandlingsgrad)
  • Mork chokladbrun farg
  • Lagre densitet an obehandlat tra
  • Formstabilt — vrider och spracker mindre

Fordelar:

  • Miljoovanligt — inga kemikalier
  • Vackert utseende med jamn farg
  • God dimensionsstabilitet
  • Minimal roerrelse vid fuktforandringar

Nackdelar:

  • Sproadare an obehandlat tra
  • Lagre hallfasthet — inte for lastbarande delar
  • Dyrare an tryckimpregnerat
  • Begransat sortiment

Livslangd: 25-35 ar Pris: 40-80 kr per loppmeter braada (28x120 mm)

Sibirisk lark

Taatare och hardare an europeisk lark. Vaxer langsammare i det sibiriska klimatet, vilket ger smalare arsringar och hogre densitet.

Egenskaper:

  • Hallbarhetsklass 3
  • Mycket tatt och tungt
  • Liknar ek i hardhet
  • Smal arsringsmmonster

Fordelar:

  • Hardare an europeisk lark
  • Mycket vackert
  • Naturligt tatbestandigt

Nackdelar:

  • Dyrare och svaarare att fa tag pa
  • Fragor om miljoansvar vid avverkning
  • Tungt att arbeta med

Livslangd: 25-35 ar Pris: 40-90 kr per loppmeter braada

Tropiskt hardtra (ipe, cumaru, teak)

De mest hallbara trastagen som finns. Extremt tata, tunga och motstandskraftiga.

Egenskaper:

  • Hallbarhetsklass 1 (hogst mojliga)
  • Densitet 800-1 200 kg/m3 (sjunker i vatten)
  • Naturliga oljor avvisar vatten
  • Mycket svarbearbetat

Fordelar:

  • Overlagsna livslangden — 40-60+ ar
  • Otroligt vackra
  • Minimalt underhall
  • Beprovat i de hardaste klimat

Nackdelar:

  • Mycket hog kostnad
  • Fragor om hallbarhet och miljo
  • Extremt svart att bearbeta (sliter verktyg)
  • Maste forborras for varje skruv

Livslangd: 40-60+ ar Pris: 100-250 kr per loppmeter braada

Sammanfattande jamforelse

TraslagHaillbarhetsklassLivslangdPris/lmUnderhallMiljovanlighet
Tryckimpregnerat3-415-25 ar15-40 krHogtLag
Lark (europeisk)3-420-30 ar30-70 krMedelHog
Ek230-50 ar60-120 krLagtHog
Thermotra2-325-35 ar40-80 krMedelHog
Sibirisk lark325-35 ar40-90 krMedelMedel
Tropiskt hardtra140-60+ ar100-250 krLagtLag-medel

Typer av trastaket

Spjaalpstaket

Vertikala spjalor med mellanrum. Det mest klassiska svenska staketet. Finns med raka, rundade eller spetsiga toppar.

Bast for: Framtradgardar, villor, sommarstugor Hojd: 60-120 cm Material per lm: Ca 5-7 spjalor + 2 tvaerslor

Plankstaket (sekretessstaket)

Braador monterade kant i kant utan mellanrum. Ger fullstandig avskildhet. Kan vara med vertikala eller horisontella braador.

Bast for: Bakgardar, uteplatser, poolavskarmning Hojd: 150-200 cm Material per lm: Ca 7-9 braador + 2-3 tvaerslor

Dubbelsidigt staket

Braador monterade pa bada sidor av tvaerslorna, med forsskjutning sa att man inte kan se igenom. Ser lika bra ut fran bada hail.

Bast for: Tomtgranser dar bada sidor ska se bra ut Hojd: 120-180 cm Material per lm: Ca 12-16 braador (dubbelt)

Lattstaket

Korslagda ribbor som bildar rutor. Dekorativt och luftigt. Perfekt som stod for klattervaxter.

Bast for: Tradgardsdekor, rosenbaagar, rum i tradgarden Hojd: 120-200 cm

Staketstolpar och haktar

Enkelt rustikt staket med runda stolpar och horisontella slanor. Traditionellt och lantligt.

Bast for: Lantliga miljoer, hagar, storre tomter Hojd: 80-130 cm

Underhall av trastaket — den kompletta guiden

Malat staket

Malat tra ger langst skydd per behandling men flagar sa smaningom:

  1. Forberedelse: Skrapa bort flagande farg, slab med 120-kornigt papper
  2. Grundning: Grundmala bara tra med alkydgrundning
  3. Malning: Tva lager utomhustackfarg med 24 timmars torktid mellan
  4. Intervall: Vart 5-8 ar for syd- och vastfasader, vart 8-12 ar for nord och ost

Betsat/laserat staket

Bets och lasyr lateter traets adring synas igenom:

  1. Forberedelse: Tvattar med algtvattar, lat torka
  2. Slaepning: Latt slipning for att oppna porerna
  3. Applicering: Stryk pa tva lager lasyr med pensel
  4. Intervall: Vart 3-5 ar

Oljat staket

Olja tranger in i traet och skyddar inifran:

  1. Forberedelse: Tvattar rent, lat torka
  2. Applicering: Stryk pa olja med bred pensel, lat sugas in
  3. Torkning: Torka av overflod efter 15-20 minuter
  4. Intervall: Vart 1-2 ar

Obehandlat staket (hardtra)

Hardtra som ek, lark och ipe kan lamnas obehandlade:

  • Ar 1-2: Fargen forandras fran originalton mot gra
  • Ar 3-5: Jamn silvergrau patina utvecklas
  • Ar 5+: Stabil patina som kraver inget underhall
  • Rengoring: Tvattar vid behov med vatten och borste

Vanliga misstag vid byggande av trastaket

  1. For grunda stolphal: Stolpar som inte star tillrackligt djupt (minst 60 cm) lossnar av frost och vind
  2. Fel skruvar: Vanliga staelskruvar rostar och ger fula flackar. Anvand alltid rostfria
  3. Inget grundskydd pa andtra: Andtraet suger mest fukt — behandla med andtraaforsegling
  4. Braador mot marken: Tra som vilar pa marken rotar snabbt. Lamna minst 3-5 cm gap
  5. For taett montering: Traet behover expandera — lamna 2-3 mm gap mellan braador
  6. Hoppar over forborrning: Sarskilt i hardtra — leder till sprickor och svaga infastningar
  7. Montering i regnvader: Vatt tra svallar och krymper nar det torkar, vilket ger gap

Vanliga fragor om trastaket

Vilket tra ar bast for staket?

For basta balans mellan pris och hallbarhet rekommenderar vi lark. Det ar naturligt tatbestandigt, vackert och kostar ungefar dubbelt sa mycket som tryckimpregnerat men haller betydligt langre. Om budget ar det viktigaste ar tryckimpregnerat ratt val. For den som vill ha det absolut basta och ar beredd att betala ar ek overlagset.

Hur lange haller ett trastaket?

Det spanner fran 10 ar (obehandlad furu) till 50+ ar (ek, tropiskt hardtra). Tryckimpregnerat haller 15-25 ar med underhall. Lark 20-30 ar. Thermotra 25-35 ar. Underhallet ar den storsta faktorn — ett val-underhallet staket i tryckimpregnerat kan halla langre an ett vanskattar staket i ek.

Ar tryckimpregnerat tra farligt?

Moderna impregneringsmedel (kopparbaserade, klass NTR-A och NTR-AB) ar godkanda av Kemikalieinspektionen och bedommes som sakra vid normal anvandning. Du ska dock anvanda handskar vid sagning, inte branna impregnerat tra, och hantera det som specialavfall vid kassering. Tidiagre (fore 2002) anvandes CCA-impregnering med arsenuk som var betydligt mer problematisk.

Kan jag blanda olika traslag i ett staket?

Tekniskt ja, men det kraver eftertanke. Olika traslag rorr sig olika vid fukt, vilket kan ge sprickor och gap. Den vanligaste blandningen ar tryckimpregnerade stolpar (for hallbarhet i marken) med braador i lark eller thermotra (for utseende). Denna kombination fungerar val om du anvander rostfria beslag.

Lat oss bygga ditt trastaket

Vi bygger trastaket i alla material och stilar — fran klassiska spjaalpstaket till moderna plankstaket. Med ratt material, korrekt montering och ytbehandling far du ett staket som haller i decennier.

Kontakta oss for en kostnadsfri bedomning och offert pa ditt trastaket.

© 2026 Staketmästaren. Alla rättigheter förbehållna.
Uppdaterad: 14 april 2026 kl. 09:32