Staket tradgard -- Komplett guide om tradgardsstaket
← Tillbaka till bloggen

Staket tradgard -- Komplett guide om tradgardsstaket

Allt om staket till tradgarden. Material, hojder, stilar, regler och priser. Jamfor tra, metall, komposit och naturer. Hitta ratt staket.

staket tradgardtradgardsstaketstaket tradgard trastakettradgard

Ett staket runt tradgarden ar sa mycket mer an en grans — det ar det forsta intrycket besakare far av ditt hem. Ratt staket ramar in tomten, ger dig avskildhet fran omvarlden och skapar en trygg plats for barn och husdjur. I Sverige har vi en lang tradition av staket, fran klassiska vita spjalpstaket i Smaland till moderna horisontella braador i stockholmsformatter. I den har guiden gar vi igenom allt om tradgardsstaket: material, stilar, hojder, regler och priser.

Varfor satta upp staket i tradgarden?

Det finns manga anledningar att investera i ett tradgardsstaket:

Integritet: Ett staket ger dig avskildhet i tradgarden. Du kan sola, grilla och umgas utan att grannen eller forbipasserande ser allt.

Sakerhet: For familjer med sma barn eller husdjur ar ett staket en nandvandighet. Det haller barnen innanfor och oonskaade besakare utanfor.

Vind- och bullerskydd: Ett taett staket dampar bade vind och ljud. Sarskilt varvdefullt i omraden med trafik eller nara grannar.

Estetik: Ratt staket hojer fastighetens utseende och varde. Det ar en investering som syns.

Gransmarkering: Tydlig markering av tomtgransen forebygger konflikter med grannar.

Material for tradgardsstaket

Tra

Tra ar det overlagset vanligaste materialet for tradgardsstaket i Sverige. Det ar naturligt, prisvanligt och latt att bearbeta.

Tryckimpregnerat: Det billigaste och mest tatbestandiga alternativet. Moderna impregneringar ar miljovanligare an forr. Haller 15-25 ar med underhall.

Lark: Nordiskt hardtra som taller utomhus utan impregnering. Vackert, hallbart och populart. Haller 20-30 ar.

Gran/Furu (obehandlat): Billigast av alla men kraver ytbehandling for att halla. Malas eller betsas vart 3-5 ar. Haller 10-15 ar med underhall.

Ek: Premiumval som haller langst av inhemska traslag. Dyrt men otroligt vackert och hallbart. Haller 30-50 ar.

Pris per loppmeter: 200-800 kr beroende pa traslag, hojd och design.

Metall

Metallstaket ger en elegant och hallbar losning. Vanligast ar aluminium, smidesjaarn och corteenstal.

Aluminium: Latt, underhallsfritt och finns i manga stilar. Pulverlackerat i valfri farg. Haller 30+ ar.

Smidesjaarn: Klassiskt och tidlost. Passar aldre hus och tradgardar med karaktar. Kraver rostskydd.

Cortenstal: Rostig finish som ar trendig och underhallsfri. Industriell kansla som passar moderna tradgardar.

Gallerstaket: Enkelstaket av svetsat gallerverk. Praktiskt och prisvanligt for inhagnader.

Pris per loppmeter: 500-3 000 kr beroende pa material och design.

Komposit (WPC)

Wood Plastic Composite ar en blandning av trafiber och plast. Ser ut som tra men rotar inte och kraver inget underhall.

Fordelar: Underhallsfritt, rotar inte, spriceker inte, finns i manga farger Nackdelar: Hogre pris, kan kanna sig plastigt, begransade designmojligheter

Pris per loppmeter: 500-1 500 kr.

Naturstaket

For dig som vill ha en naturlig kansla finns flera alternativ:

Haktar: Klassiskt svenskt stangsel av horisontella slanor mellan stolpar. Lantligt och charmigt.

Flataad pil: Handflataade pilkvistar bildar ett dekorativt och levande staket. Unikt utseende.

Haack: En levande haack av liguster, buxbom, avenbok eller tuja ar det ultimata naturliga staketet. Kraver klippning men ger ett fantastiskt resultat.

Pris: Varierar kraftigt — fran nara noll (haktar av eget virke) till 300-800 kr/lm (planterad haack).

Stilar och design

Spjaalpstaket

Det klassiska svenska staketet. Vertikala spjalor monterade pa tvaerslor med dekorativa spjalttoppar. Tidlost och passar de flesta hustyper.

  • Hojd: Vanligtvis 80-120 cm
  • Kansla: Traditionell, charming, valkomnande
  • Bast for: Villor, radhus, sommarstugor

Plankstaket

Bredare braador (vanligtvis 120-145 mm) monterade tatt intill varandra. Ger maximal avskildhet och vindskydd.

  • Hojd: Vanligtvis 150-200 cm
  • Kansla: Modernt, privat, robust
  • Bast for: Uteplatser, poolavskarmning, stadsradgardar

Horisontellt staket

Liggande braador med mellanrum eller tatt. Trendigt och modernt. Ger ett lugnare intryck an vertikala staket.

  • Hojd: Vanligtvis 120-180 cm
  • Kansla: Modernt, sofistikerat, designat
  • Bast for: Moderna villor, arkitektritade hus

Lattstaket

Korslagda traribbor bildar ett diamantmonster. Dekorativt och lattluftig. Perfekt som stod for klattervaxter.

  • Hojd: Vanligtvis 120-180 cm
  • Kansla: Romantiskt, tradgardsmaassigt
  • Bast for: Rosentradvaardar, romantiska miljoer

Ranchstaket

Tva-tre horisontella slanor pa vertikala stolpar. Oppet och lantligt. Vanligt pa landsbygden.

  • Hojd: Vanligtvis 100-130 cm
  • Kansla: Lantligt, oppet, avslappnat
  • Bast for: Storre tomter, hagar, lantligt belagna hus

Hojder — vad passar var?

Staketets hojd bestammer bade funktion och kansla:

HojdFunktionAnvandning
40-60 cmDekoration, gransmarkeringFramtradgard, rabatter
80-100 cmBarn- och djursakerhetRunt tradgarden, vid gatan
120-150 cmInsynsskydd (sittande)Uteplats, poolavskarmning
170-200 cmFullstandigt insynsskyddBakgard, stadstradgard
200+ cmLjud- och vindskyddMotorvagsnaara, industriomraden

Regler for tradgardsstaket

Allemansratten

I Sverige far du satta upp staket runt din tomt utan bygglov sa lange det inte ar hogre an 110 cm fran marknivan pa angransande mark. Over den hojden kan bygglov kravas — kontrollera med din kommun.

Detaljplan

Inom detaljplanelagt omrade kan det finnas sarskilda regler for:

  • Staketets hojd
  • Material och utforande
  • Placering i forhallande till tomtgrans
  • Farg och transparens

Avstand till tomtgrans

  • Pa egna tomten: Du far satta staket var du vill pa din tomt
  • Pa tomtgransen: Kraver overenskommelse med grannen (baada betalar halften)
  • Utanfor tomtgransen: Aldrig tillatet

Grannelag

Enligt jordabalkens regler om grannelag ska du ta skaalig hansyn till grannarna. Det innebar att:

  • Staketet inte far vara storanpe (omotiverat hogt eller fult)
  • Det inte far blockera grannens ljus vasentligt
  • Du bor informera grannen fore byggnation

Byggguide — satta upp tradgardsstaket

Material du behover

  • Stolpar (tryckimpregnerade 70x70 eller 95x95 mm)
  • Braador eller spjalor
  • Tvaerslor (45x70 mm)
  • Rostfria skruvar
  • Stolpskor eller betong for ingjutning
  • Vattenpass och matband
  • Borrmaskin och sag

Steg for steg

1. Planering och markering Markera stolppositioner med pinnar och snore. Max 200 cm avstand mellan stolpar (180 cm ar optimalt).

2. Grav stolphal Grav haal minst 60 cm djupa (under tjalgranset). Anvand spadd eller stolphalsborrare.

3. Satt stolpar Plcaera stolpen i haalet, fyll med betong eller packad grus. Kontrollera lod noggrant. Lat betong hardna 24-48 timmar.

4. Montera tvaerslor Skruva fast tvaerslorna pa stolparna. Tva tvaerslor for staket under 120 cm, tre for hogre staket.

5. Montera braador Borja fran en anda och jobba dig framat. Anvand en distansbricka for jamna mellanrum mellan spjalor.

6. Ytbehandla Olja, betsa eller mala staketet. Gor det garna fore montering — det ar lattare att na alla ytor da.

Priser for tradgardsstaket

For ett komplett staket (material + montering) per loppmeter:

TypMaterial/lmMed montering/lm
Spjaalpstaket tra 100 cm300-500 kr600-900 kr
Plankstaket tra 170 cm500-900 kr900-1 500 kr
Horisontellt tra 150 cm400-800 kr800-1 300 kr
Aluminium 120 cm800-1 800 kr1 200-2 500 kr
Komposit 170 cm700-1 500 kr1 200-2 200 kr
Smidesstaket 120 cm1 500-3 000 kr2 000-4 000 kr

For en normaltomtmed 40 loppmeter staket hamnar du pa 12 000-60 000 kr for material, beroende pa typ. Med montering: 24 000-100 000 kr.

Underhall av tradgardsstaket

Arligt underhall

  • Inspektera staket efter vintern (mars-april)
  • Kontrollera stolpar for rattskador (tryck med skruvmejsel)
  • Dra at losa skruvar
  • Tvattar bort alger och smuts
  • Klipp vegetation som vaxer mot staketet

Ytbehandling

  • Malat staket: ommalning vart 5-7 ar
  • Betsat/laserat: foernyelse vart 3-5 ar
  • Oljat: foernyelse vart 1-2 ar
  • Obehandlat hardtra: inget behov (patinerar naturligt)

Vanliga fragor om tradgardsstaket

Behover jag bygglov for staket?

For staket under 110 cm fran angransande marks niva behoves normalt inget bygglov. For hogre staket kan bygglov kravas — kontrollera med din kommun. Inom detaljplanelagda omraden kan det finnas sarskilda bestammelser som begransar hojd, material och utforande.

Vilket material ar bast for tradgardsstaket?

Det beror pa dina prioriteringar. For basta pris: tryckimpregnerat tra. For lagst underhall: aluminium eller komposit. For vackraste utseende: hardtra som ek eller lark. For langsta livslangd: rostfritt stal eller aluminium. De flesta svenska villaagare valjer tra for dess naturliga kansla och prisvardhet.

Hur djupt ska stolparna sta?

Minst 60 cm for staket under 120 cm, och minst 80 cm for hogre staket. Stolparna ska sta under tjalgranset for att undvika att frosten lyfter dem. I norra Sverige kan detta innebara 100 cm eller djupare. Ingjutning i betong ger starkast resultat.

Maste grannen vara med och betala for staketet?

Nej, inte om du satter staketet pa din egen tomt. Om staketet placeras pa tomtgransen ska kostnaden delas lika enligt praxis. Prata alltid med grannen forst — det forebygger konflikter och kan ge en battre losning for bada parter.

Vi bygger ditt tradgardsstaket

Fran planering och materialval till fardig montering — vi hjalper dig med hela processen. Med mang ars erfarenhet av tradgardsstaket i alla material och stilar garanterar vi ett resultat du blir nojd med.

Kontakta oss for en kostnadsfri bedomning och offert pa ditt tradgardsstaket.

© 2026 Staketmästaren. Alla rättigheter förbehållna.
Uppdaterad: 14 april 2026 kl. 09:32