Den här instruktionen gäller uteslutande en dekorativ grenbarriär på marknivå utan fallrisk. Den får inte användas som balustrad, fallskydd, poolskydd eller annan säkerhetsbarriär, inte heller som avgränsning intill en altan där någon kan falla. För den avgränsade användningen kan cirka 1 meter mellan pålarna användas som provgeometri, beroende på risets längd och platsens förutsättningar. Sätt pålarna i parallella rader och kontrollera i ett provfack att riset når och hålls kvar mellan raderna. Fortsätt sedan i 6 steg: märk ut linjen, sätt pålarna, prova geometrin med ditt eget ris, fyll kontrollerat med liggande material mellan raderna, fyll till projekterad höjd och trimma ändarna. Bredden väljs efter hur mycket ris du har; höjden bestäms av den dekorativa funktionen, stabilitet, vind och kommunens bedömning enligt PBL. Materialmängden används därefter för kalkylen.
Snabbfakta – Staket av grenar 2026:
- Användning: endast dekorativ barriär på marknivå utan fallrisk; aldrig balustrad, fallskydd eller poolskydd
- Pålavstånd längs raden: cirka 1 m som utgångspunkt, anpassat efter risets längd
- Bredd: väljs efter rismängden och kontrolleras i provfacket
- Höjd: bestäms av dekorativ funktion, stabilitet, vind och kommunens bedömning enligt PBL; rismängden används endast för materialkalkylen
- Grenfyllning: prova pil, hassel, björk eller beskärningsris i ett fullskaligt fack mellan två pålrader; levande plantering projekteras separat
- Kostnad: räkna pålposten separat och ta sedan fram en daterad, fullständig varukorg för hela konstruktionen
- Hållbarhet: beror på material, markfukt, dränering och underhåll
- Byggtid: planera efter mängden ris, markarbetet och provfacket
- Bygglov: Ingen nationell metergräns – kommunen bedömer helheten
Var får du hämta materialet?
Grenar, ris och stolpvirke ska komma från din egen mark – eller från annans mark med markägarens skriftliga medgivande. Skriftligt, så att du i efterhand kan visa exakt vad som avtalats, på vilken yta och hur mycket.
Allemansrätten ger ingen rätt att ta växande material. Att bryta, kapa eller såga av grenar, kvistar, sly, träd eller buskar på annans mark är inte tillåtet och kan utgöra brott: åverkan eller skadegörelse enligt 12 kap. brottsbalken, och stöld enligt 8 kap. om värdet är högre.
Allemansrätten omfattar i huvudsak vilda bär, svamp och blommor. Enstaka torra, nedfallna kvistar på marken brukar tolereras, men Naturvårdsverket är tydligt med att du varken får ta ved från vindfällen och nedfallna träd eller gräva upp rötter och plantor utan markägarens tillstånd. Nedfallet material på annans tomt, liksom upplagt eller röjt virke, tillhör markägaren.
Röjningsris efter kommunens eller vägföreningens röjning är inte fritt. Högarna längs vägen kan se övergivna ut men tillhör den som röjt. Fråga kommunen eller vägföreningen innan du lastar.
Skyddad natur har striktare regler. I naturreservat och nationalparker gäller egna föreskrifter som kan förbjuda även sådant som annars är tillåtet.
Lagliga källor att bygga på:
- Eget trädgårdsavfall efter beskärning av träd, häck och buskar
- Egen röjning av sly och igenvuxna partier på tomten
- Granne eller markägare som lämnar skriftligt medgivande
- Arborist eller trädgårdsentreprenör som ändå forslar bort ris
- Kommunens återbruk eller återvinningscentral, där sådant material lämnas ut
Varför bygga staket av grenar?
Ett grenstaket erbjuder flera fördelar som gör det till ett attraktivt alternativ för den medvetna trädgårdsägaren:
Miljöfördelar och biologisk mångfald: När du bygger ett staket av grenar skapar du en livsmiljö för insekter, småfåglar och andra djur. Naturhistoriska riksmuseet beskriver hur ett risstaket ger plats åt död ved och skydd samtidigt som trädgårdens grenar tas till vara.
Ekonomiskt smart: Istället för att köra bort eller kompostera grenar och kvistar från beskärning kan du återanvända materialet direkt i trädgården. Detta sparar både pengar och miljön.
Estetiskt tilltalande: Ett välbyggt risstaket ger en rustik, lantlig karaktär som harmonierar perfekt med naturliga trädgårdsmiljöer. Det blir vackrare med tiden när det åldras och får patina.
Flexibelt och anpassningsbart: Du kan anpassa sträckningen till platsen och fylla på till den projekterade nivån när grenarna sjunker ihop. Höjden ska däremot bestämmas av den dekorativa funktionen, stabilitet, vind och kommunens bedömning enligt PBL.
Vilka grenar kan provas för staketbygge?
Valet av grenmaterial påverkar utseende, arbetsbarhet och hur väl fyllningen hålls kvar. Följande material kan provas i ett fullskaligt fack:
Pilgrenar: Pil kan provas som dött fyllnadsmaterial, men böjligheten ska bedömas i det representativa provet tillsammans med fukttillstånd och diameter. En gren i fyllningen ska inte räknas som en rotad planta. Om målet är en levande plantering ska den behandlas som ett separat odlingsprojekt.
Hassel: Avskurna hasselgrenar används här som dött fyllnadsmaterial med grövre uttryck. För levande hassel ska förökningen hållas skild från staketfyllningen: RHS anger frö, avläggning, kupning eller avskiljning av redan rotade rotskott. Plantera etablerat material separat och utgå inte från att en kapad gren blir en levande stolpe.
Björk: Björkgrenar kan provas som dött fyllnadsmaterial. Dokumentera dem som eget träslag i provet och godkänn de diameter- och fuktintervall som klarar provböjning och provfack.
Andra alternativ: Gran, tall och fruktträdsgrenar kan också ingå i provet. Bedöm varje representerad grupp efter faktiskt fukttillstånd, diameter, synliga fel, böjlighet och materialhållning i stället för att anta egenskaper från artnamnet.
Blandat material: Dokumentera vilka träslag och diameterintervall som ingår i provet och godkänn blandningen först när provfacket visar tillräcklig böjlighet och materialhållning.
Materialkontroll före bygge: Ta ut ett representativt prov ur leveransen eller upplaget och dokumentera träslag, fukttillstånd och diameterintervall. Provböj och bygg ett kort fack med provet. Sortera bort grenar med synligt mögel eller sprickor; artnamn eller diameter ensam är inget besked om böjlighet, hållbarhet eller stabilitet.
Brandrisk före upplag eller bygge – redaktionell försiktighetsåtgärd: Innan du samlar, förvarar, staplar eller packar torrt ris och grenar bör du bedöma platsens risk för brandspridning till fasad och grannfastighet, fria utrymningsvägar, närhet till grill eller eldstad samt räddningstjänstens åtkomst. Kontrollera lokala bestämmelser och objektets brandskyddsvillkor. Använd MSB:s vägledning endast för dess faktiska område: aktuell torka, brandrisk och lokala beslut om eldningsförbud vid eldning. Kontakta lokal räddningstjänst eller försäkringsbolag om platsens krav eller risk är oklar. Det finns inget universellt säkerhetsavstånd för ett sådant staket.
Verktyg och material du behöver
För att bygga ett professionellt risstaket behöver du:
Stolpar och pålar:
- Pålar i markkontakt: NTR A-märkt virke eller en namngiven stolpprodukt vars leverantör deklarerar beständighetsklass, kärnvedsandel och avsedd användning i markkontakt
- Annat stolpvirke ska hållas ovan mark
- Referensmängd för 5 meter: 12 pålar, sex i vardera raden när ändpålar ingår och avståndet längs raden är cirka 1 meter
- Längd: färdig höjd plus den nedsättning och toppmån som platsens jord, dränering, tjäle och last kräver
💡 Robinia som stolpmaterial: Om du väljer en namngiven, färdigsågad robiniaprodukt för markkontakt ska leverantören deklarera beständighetsklass, kärnvedsandel, dimension och avsedd användning i markkontakt. Saknas någon av uppgifterna ska virket hållas ovan mark. Kontrollera varje stolpe vid marknivån minst årligen och efter kraftig belastning; byt eller förstärk vid röta, sprickor eller rörelse.
⚠️ Robinia är klassad som hög risk (HI) i SLU Artdatabankens Risklista 2024, eftersom arten sprider sig med rotskott och kan tränga undan inhemsk flora. Köp endast den namngivna färdigsågade produkten, plantera inte nya robinior för att odla fram egna stolpar och lämna inte kapade bitar, stubbar eller rotskott där de kan slå rot eller spridas vidare i naturen. Vill du undvika frågan helt väljer du NTR A-märkt virke för markkontakt eller håller annat trä ovan mark.
Verktyg:
- Jordborr eller spade för stolphål
- Stolphammare eller slägga
- Sekatör eller grensax
- Måttband
- Skyddshandskar och skyddsglasögon ska alltid användas vid kapning, fyllning, packning och hantering
- Hörselskydd ska användas när riskbedömningen av bullerexponeringen från slag eller motordrivna verktyg kräver det
Grenmaterial:
- Risets längd styr avståndet mellan pålarna; grenarna ska nå över tillräckligt många stöd för att hållas kvar
- Bestäm först höjden utifrån dekorativ funktion, stabilitet, vind och kommunens bedömning enligt PBL. Använd sedan provfackets uppmätta åtgång för att beräkna hur mycket ris den valda bredden, höjden och sträckan kräver
Steg-för-steg: Så bygger du ditt grenstaket
Steg 1: Planering och markering
Kartlägg först även privata ledningar på fastigheten och skapa ett ärende om ledningsanvisning i Ledningskollen för hela arbetsområdet. Invänta samtliga berörda ledningsägares svar och följ varje karta, utsättning och villkor; kontakta dessutom kända ledningsägare som inte omfattas av tjänsten. Innan hela underlaget är komplett får staketlinje, provfack och pållägen endast markeras på markytan med exempelvis färg eller löst snöre – slå inte ner pinnar, spett eller pålar och börja inte gräva eller jordborra.
Innan staketlinjen och provfacket väljs bör du tillämpa riskbedömningen ovan på den faktiska platsen. Kontrollera fasad, utrymningsväg, grill eller eldstad, grannfastighet och räddningstjänstens åtkomst samt lokal torka, brandrisk och eventuellt eldningsförbud. Om förutsättningarna är oklara, fråga lokal räddningstjänst eller försäkringsbolag; välj en annan linje eller konstruktion om risken inte kan hanteras.
Bestäm därefter var staketet ska stå och markera två parallella rader. Utgå från cirka en meter mellan pålarna längs varje rad, enligt Naturhistoriska riksmuseets metod, men flytta dem så att ditt verkliga ris når och hålls kvar. Bredden mellan raderna väljer du efter mängden ris. Märk först ut ett provfack i full skala.
Steg 2: Sätt upp stolparna
Först när ledningsunderlaget är komplett och varje tillämplig karta, utsättning och villkor har följts får pålarna sättas parvis i de markerade raderna. Det finns inget universellt mått för bredd eller sättningsdjup. Bygg först provfacket med representativa korta, långa, tunna och grova grenar; kontrollera att materialet inte glider ut, att du kan fylla till avsedd höjd och att konstruktionen står stabilt utan farliga utskjutande delar.
Bestäm därefter bredd, påldimension, pållängd, nedsättning, eventuell stagning och dränering för platsens jordart, bärighet, vatten, lokala tjäldjup, lutning, höjd, vind och användning. I lös, vattenhållande, tjälfarlig eller okänd mark ska grundläggningen projekteras i stället för att kopieras från ett generellt centimeterintervall.
Kontroll före seriemontage: Belasta provfacket försiktigt från båda sidor och efter regn, kontrollera pålarna i lod och verifiera att riset hålls kvar när det torkar och sjunker ihop. Justera geometrin innan återstående hål görs.
Steg 3: Sortera och förvara grenarna
Ta ett representativt prov och dokumentera träslag, fukttillstånd och diameterintervall innan seriemontage. Dela därefter upp materialet efter längd, faktisk böjlighet och tjocklek och sortera bort mögliga eller spruckna grenar. Förvara det sorterade materialet luftigt, regnskyddat och upplyft från marken på en plats som du har bedömt mot lokala bestämmelser och objektets brandskydd; ange ingen generell lagringstid eller något universellt säkerhetsavstånd. Lägg längre och grövre grenar där provfacket visar att de kan överbrygga flera pålar och använd tunnare kvistar som fyllning.
Steg 4: Lägg grenarna
Kontrollera platsförhållandena på nytt innan torrt ris läggs eller packas, särskilt om torka, brandrisk, eldningsförbud, användning av grill eller eldstad, förhållandena på grannfastigheten eller räddningstjänstens åtkomst har ändrats. Börja därefter från botten och lägg grenarna horisontellt i tunna lager mellan de två pålraderna. Fördela längre och kortare samt grövre och tunnare material enligt det verifierade provfacket. Pressa ned varje lager kontrollerat och kontrollera löpande att riset hålls kvar mellan raderna utan farliga utskjutande delar.
Packning: Gå eller trampa aldrig på fyllningen. Pressa ned grenarna kontrollerat från en säker arbetsställning med ett lämpligt verktyg med handtag och håll händer och kropp borta från fjädrande grenar. Anpassa packningsgraden efter materialets fukttillstånd och önskad vindgenomsläpplighet. Täthet garanterar varken stabilitet eller hållbarhet; stolpsystem, materialhållning, grundläggning och återkommande skickkontroll ska bedömas var för sig.
Kontrollera fyllningen från båda sidor innan nästa lager läggs och fortsätt först när grenarna hålls kvar mellan de två pålraderna.
Steg 5: Fyll till projekterad höjd
Fortsätt lägga grenar i kontrollerade lager tills den projekterade höjden är uppnådd. Höjden ska följa den dekorativa funktionen, provfackets verifierade stabilitet, platsens vindförhållanden och kommunens bedömning enligt PBL. Tillgången på ris används för att beräkna materialåtgången, inte för att höja konstruktionen.
Steg 6: Avslutning och trimning
Klipp av grenar som sticker ut för mycket med sekatör. Staketet behöver inte vara perfekt symmetriskt - lite oregelbundenhet ger charm!
Hållbarhet och underhåll
Ett grenstaket är en utbytbar konstruktion av organiskt material. Någon generell livslängd kan inte anges: grenarnas art, dimension och skick, markkontakt, fukt, exponering, stolpar och underhåll påverkar olika delar på olika sätt.
Kontrollera och fyll på: Grenarna kan sjunka ihop och brytas ned. Inspektera efter vintern och efter hårt väder, fyll på till den projekterade nivån när nivån sjunkit och byt material som inte längre hålls säkert mellan pålarna.
Fuktutsatta delar: Underdelen och stolparnas marknivå kontrolleras särskilt för röta, rörelse och förlorad materialhållning. Dränerande underlag kan minska stående fukt men ger ingen bestämd brukstid.
Stolpar: Använd NTR A-märkt virke i markkontakt eller en namngiven produkt med deklarerad beständighetsklass, kärnvedsandel och avsedd användning i markkontakt. Håll annat trä ovan mark. Kontrollera stolparna vid marknivå och byt eller förstärk dem när skick och stabilitet kräver det.
💡 Proffstips – utbytbart bottenlager: Om platsens dränering och naturhänsyn medger det kan grov makadam eller singel hålla grenarna borta från direkt jordkontakt. Lägg de grövsta grenarna som ett åtkomligt bottenlager och byt dem när kontrollen visar nedbrytning.
Kostnader att räkna med
Ta fram kostnaden från en daterad materialkorg med namngivna produkter, projekterade mängder, enhetspriser och tydlig momsstatus. Butiks- och virkespriser ändras löpande, så använd priser som kontrollerats samma datum.
Pålpost: Artikelns 5-metersexempel använder 12 pålar. Kontrollera först att provfacket medger denna geometri och prissätt därefter rätt träslag, dimension och längd i det antal som faktiskt behövs. Redovisa pålposten som en egen delsumma – den är inte kostnaden för det färdiga staketet.
Grenar eller ris: Eget beskärningsris har ingen inköpskostnad. Om materialet köps mäter du åtgången i provfacket och tar med den faktiska volymen, sorteringen och leveransen i varukorgen.
Hela konstruktionen: Lägg till projekterad grundläggning, dränering, stagning, fästdon, leverans och eventuella verktyg eller hyror. Först summan av alla poster för samma omfattning är en jämförbar totalkostnad.
Tips och tricks för bästa resultat
Bedöm färskheten i provet: Färskt material kan vara lättare att böja, men träslag, fukttillstånd och diameter påverkar resultatet tillsammans. Använd inte årstid som garanti för böjlighet.
💡 Kontrollerad lagring och provböjning: Märk buntarna med träslag, fukttillstånd och diameterintervall. Förvara dem luftigt, regnskyddat och upplyft från marken. Kontrollera materialet igen före montage och sortera bort grenar med mögel eller sprickor. Provböj långsamt över en stor radie och använd bara de dimensioner som klarar provet; ange ingen generell lagringstid.
Blanda först efter provning: Olika träslag och dimensioner kan kombineras när provfacket visar att de har lämplig böjlighet och hålls kvar i konstruktionen.
Kom ihåg biologin: Lägg grenar med kvistar och löv kvar - detta ger skydd och mat åt insekter direkt från start.
Småsten i botten: Om du har tillgång till småsten kan du lägga dessa i botten mellan stolparna. Detta skapar ytterligare habitat och hjälper till med dränering.
Kombinera med andra stakettyper
Ett grenstaket kan ingå i en större dekorativ avgränsning på marknivå, förutsatt att hela sträckan saknar fallrisk och säkerhetsfunktion:
- Kombinera med ett gammaldags staket för att skapa variation
- Använd inte grenutförandet vid en altankant eller annan nivåskillnad; välj där ett komplett dokumenterat system för den aktuella skyddsfunktionen
- Använd som dekorativ fortsättning på ett enkelt staket endast på marknivå utan fallrisk
Juridik och hänsyn till grannar
Innan du bygger, tänk på:
Bygglov: För ett sedvanligt, öppet risstaket finns ingen enda nationell metergräns som avgör lovplikten. Kommunen gör en helhetsbedömning av bland annat höjd, längd, genomsiktlighet, material, utförande, placering och ändamål.
Om konstruktionen bedöms som plank gäller i stället höjd- och placeringsgränserna i Boverkets aktuella vägledning om plank. Detaljplan eller områdesbestämmelser kan påverka bedömningen. Skicka en måttsatt skiss till byggnadsnämnden om du är osäker.
Tomtgräns: Ett risstaket är perfekt vid tomtgränsen då det är luftigt och inte skuggar lika mycket som ett plankstaket. Läs mer om hur högt staket man får bygga vid tomtgräns.
Grannsamverkan: Prata med grannen innan du bygger - ett vackert risstaket uppskattas oftast av alla parter!
Slutsats: Ett hållbart val för din trädgård
Att bygga en dekorativ barriär av grenar på marknivå kan förena estetik, materialåterbruk och miljöhänsyn. Utförandet är inte en balustrad och får aldrig ges funktionen fallskydd, poolskydd eller annan säkerhetsbarriär.
Med ett godkänt provfack, stabila stolpar och återkommande skickkontroll kan den dekorativa markbarriären fyllas på och repareras del för del. Planera inte från ett utlovat årtal; byt ris och bärande delar när deras faktiska skick kräver det.
Börja i liten skala om du är osäker, kanske ett par meter först. Då ser du hur ditt verkliga material beter sig innan hela sträckan byggs.
Relaterade guider
Vanliga frågor
Vilka grenar kan användas till ett grenstaket?
Pil, hassel, björk och fruktträdsgrenar kan provas som dött fyllnadsmaterial, men inga artnamn garanterar lämplighet. Ta ett representativt prov och dokumentera träslag, fukttillstånd och diameterintervall. Bedöm böjlighet och materialhållning i ett provfack och sortera bort mögliga eller spruckna grenar. Bedöm också förvarings- och packningsplatsens brandrisk utifrån lokala bestämmelser och platsens förhållanden; använd MSB:s information för aktuell torka, eldningsförbud och brandrisk och fråga räddningstjänsten eller försäkringsbolaget om du är osäker. Levande växter etableras separat med en dokumenterad förökningsmetod.
Kan pil- eller hasselgrenar bli levande stolpar?
Räkna inte med att grenar i fyllningen rotar sig. Behandla levande pil som ett separat odlingsprojekt i stället för att behandla avklippta grenar som levande stolpar. För hassel anger RHS frö, avläggning, kupning eller avskiljning av redan rotade rotskott; etablera sådana plantor separat.
Hur bygger man ett staket av grenar?
Den här instruktionen gäller endast en dekorativ grenbarriär på marknivå utan fallrisk. Sätt pålar i två parallella rader. Naturhistoriska riksmuseets utgångspunkt är cirka en meter mellan pålarna längs raden, anpassat efter risets längd, och en bredd som väljs efter mängden ris. Bygg ett provfack genom att fylla kontrollerat mellan raderna, kontrollera att riset når och hålls kvar och välj därefter geometri och grundläggning för platsens jord, dränering och tjäle. Använd inte utförandet som balustrad, fallskydd, poolskydd eller annan säkerhetsbarriär.
Hur underhåller man ett risstaket?
Grenarna sjunker ihop när de torkar. Fyll på nytt ris uppifrån till den projekterade nivån efter behov och använd dränerande material i botten om du vill bromsa fuktskador.
Hur djupt och brett ska ett grenstaket vara?
Det finns inget generellt djup- eller breddmått. Staketbredden väljs efter mängden ris och provas med verkliga grenar. Pållängd, nedsättning och eventuell stagning bestäms efter jordart, dränering, lokalt tjäldjup, höjd, vind och hur konstruktionen ska användas.
Vad måste kontrolleras innan pålar sätts i marken?
Kartlägg även privata ledningar på fastigheten, skapa ett ärende i Ledningskollen för hela arbetsområdet och invänta samtliga berörda ledningsägares svar. Följ alla kartor, utsättningar och villkor och kontakta kända ledningsägare som inte omfattas av tjänsten. Tills underlaget är komplett får linje och pållägen bara markeras på markytan utan pinnar, spett eller annan markpenetration.
Hur lång tid håller ett grenstaket?
Det finns inget generellt årtal. Inspektera stolparnas marknivå, bottenlagret, grenarnas nedbrytning och hur väl materialet hålls kvar; fyll på, byt eller förstärk efter skick.
Måste grenarna vara färska?
Färskt material kan vara lättare att böja, men prova alltid det verkliga materialet utan att tvinga grenar som spricker. Fyllnadsmaterialets färskhet innebär inte att det kommer att rota sig.
Kan jag kombinera med levande växter?
Ja, men som en separat plantering utan etableringsgaranti. Använd dokumenterade salixsticklingar och rätt etableringsskötsel om pil ska förökas. För hassel använder du exempelvis avläggning eller redan rotade rotskott enligt RHS, inte avklippta grenar som antagna levande stolpar.
Källor och granskning
Varje rad visar källa, klassning och när den senast kontrollerades för den här sidan.
- OfficiellÖppna källa
Plank
Boverket · kontrollerad 2026-08-23
Aktuell vägledning om klassningen staket eller plank, höjdmätning, lovplikt inom detaljplan och utökad lovplikt enligt reglerna från 1 december 2025.
- OfficiellÖppna källa
Bygg ett risstaket
Naturhistoriska riksmuseet · kontrollerad 2026-08-25
Naturhistoriska riksmuseets praktiska metod: spetsiga pålar i parallella rader med cirka en meters avstånd beroende på risets längd; staketbredden väljs efter mängden ris. Sidan anger inte ett universellt sättningsdjup eller breddintervall.
- OfficiellÖppna källa
Frågor och svar om allemansrätten
Naturvårdsverket · kontrollerad 2026-08-23
Vad allemansrätten omfattar och inte: bär, svamp och blommor får plockas, men växande material, rötter, plantor och ved från vindfällen kräver markägarens tillstånd.
- OfficiellÖppna källa
Brottsbalk (1962:700), 12 kap. Om skadegörelsebrott
Sveriges riksdag · kontrollerad 2026-08-23
Lagtext om skadegörelse och åverkan, bland annat att olovligen ta växande träd, ris och vindfällen på annans mark.
- OfficiellÖppna källa
Risklista 2024
SLU Artdatabanken · kontrollerad 2026-08-24
Riskklassificering av främmande arter. Robinia (Robinia pseudoacacia) är bedömd som hög risk (HI) för svensk natur.
- InstitutionellÖppna källa
Träskyddsklass NTR A
Svenska Träskyddsföreningen · kontrollerad 2026-08-25
NTR A är avsett för trä i mark- och sötvattenkontakt; används som stöd för materialkravet på pålar som har markkontakt.
- InstitutionellÖppna källa
Corylus avellana
Royal Horticultural Society · kontrollerad 2026-08-25
Artprofilen anger frö, avläggning, kupning och avskiljning av rotade rotskott som förökningsmetoder för hassel. Den stöder inte ett generellt löfte att avklippta hasselgrenar rotar sig som stolpar.
- OfficiellÖppna källa
Gräva på egen tomt
Ledningskollen · kontrollerad 2026-08-25
Arbetsgång för ledningsanvisning före markarbete: skapa ärende, invänta samtliga berörda ledningsägares svar, följ kartor, utsättning och villkor samt kontakta kända ledningsägare som inte omfattas av tjänsten.
- OfficiellÖppna källa
Vägledning om eldningsförbud
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) · kontrollerad 2026-08-26
MSB:s vägledning om torka, brandrisk och lokala beslut om eldningsförbud i samband med eldning; den är inte ett system för att godkänna placeringen av risupplag eller grenstaket.
